|
Det faktum att profeten valde att stanna i Medina, för att tillbringa
resten av sitt liv där, ger en bild av hans goda moral. Profeten
ville inte överge det folk som så uppriktigt trodde på
honom och som hade försvarat hans tro mot de otrogna.
Islam hade förutom det viktiga moraliska budskapet haft stora framgångar
i Medina även på det politiska, militära och administrativa
planet. Åtta år av islamiskt styre i Medina hade gjort staden
till ett spännande centrum som utstrålade förtröstan
och hopp för människor i hela Arabien.
Människor reste till Medina för att få möta profeten
och lära känna den nya tron. De kunde fråga profeten
om Islam och vilka lösningar den nya religionen kunde ge på
deras vardagliga problem. Profeten brukade alltid bemöta dem med
vänlighet, och han talade till dem med korta kärnfulla meningar
som de kunde förstå. Han lyssnade alltid utan att avbryta.
De brukade fråga hur man skulle göra för att underkasta
sig Islam och profeten svarade: "Säg: det finns ingen annan
Gud än Allah och Mohammed är hans budbärare." Profeten
sa också att de måste tro på ett liv efter detta och
på den dagen som ska komma då Gud belönar sina undersåtar
med det de förtjänar. De måste be till Gud fem gånger
varje dag och fasta från soluppgång till solnedgång
en månad varje år. En gång under sin livstid måste
de göra en pilgrimsresa till Kaba i Mecka och de skulle också
ge en del av sina pengar till de fattiga. Men om de inte hade möjligheten
att göra detta skulle de veta att: "Allah betungar icke någon
själ utöver dess förmåga".
Profeten brukade tala om för dem att en god muslim är den
som gör det som är gott och förbjuder det som är
ont och oanständigt. En god muslim är också den som
tävlar med andra i att göra goda gärningar.
Råd oss då, Du som är Guds budbärare, hur ska
vi leva! bad de som lyssnade. Profeten Mohammed (s) brukade då
läsa upp flera råd och lektioner från den heliga boken
Koranen:
"Alla troende är förvisso bröder, ställen alltså
till rätta mellan edra bröder… Män må ej
håna andra män.. ej heller kvinnor andra kvinnor, det kan
hända att dessa äro förmer än de. Baktala ej varandra
och given ej varandra öknamn! … undviken för många
förmodanden! Vissa förmodande äro förvisso synd.
Spionera icke! Icke heller må den ene förtala den andre.
(Koranen 49:10-12).
Profeten brukade framhålla för dem att alla människor
är jämlika, att det inte finns någon skillnad mellan
vita och svarta. Han sa att Guden hade avskaffat grunderna för
stolthet och självförhärligande som byggde på släktskap
eller börd. Alla människor härstammar från profeten
Adam och Adam skapades av jord och stoft. Den bäste människan
bland er är den som avhåller sig från synd och olydnad
mot Islams lära. "En stolt och ärofull stamtavla är
till ingen nytta hos en person som inte utför sin plikt. Alla människor
har i det förflutna varit jämlikar och de är jämlikar
nu också - som tänderna på en kam." Profeten Mohammed
(s) sa också: "Jag har sänts till alla människor.
Allah säger i sin heliga bok: "Vi hava blott sänt dig
till människorna allesammans som glädje budbärare och
varnare. (Koranen 34:27).
"Hur ska vi döma? Hur ska man styra? Hur ska man belöna
och hur ska man straffa? Det var några av de frågor de ställde
om hur de skulle leva när de återvänt till sina stammar.
Profeten brukade tala om för dem att Islam inte är en religion
vars budskap bara är till för att regler a förhållandet
mellan individen och hans Gud. Profeten sa att Islams budskap också
kunde organisera relationerna mellan individen och samhället.
Samhället ska styras i överensstämmelse med Guds lagar
och Allah befaller att ni dömer med rättvisa när ni dömer
mellan människor. De som tror och följer Guds påbud
är de som kommer att belönas på domen dag. "Men
de, som ej döma efter vad Gud nedsänt, dessa äro de otrogna."
(Koranen 5:48).
En del av besökarna brukade berätta för profeten att
de var förtryckta och att de inte kunde försvara sig mot tyrannerna
i sitt hemland. De undrade om Guden kunde hjälpa dem. Profeten
brukade säga till dem att de måste börja försöka
göra något åt detta. Han sa till dem att Allah inte
ingrep för ett folk innan de själva försökte förändra
det som var fel. "i, som tron, om I hjälpen Gud, hjälper
han eder och giver stadga åt edra steg." (Koranen 47:8).
Eftersom de var vana att behandla kvinnorna illa sa Islams profet till
dem: "Den bäste bland er är den som behandlar sin hustru
bäst."
Han brukade tala om för dem att Islam inte gör någon
skillnad mellan de ärbara, plikttrogna männen och kvinnorna
som hade samma egenskaper. Kvinnorna skulle ha rätt att äga
och sälja egendom, att ärva, att söka kunskap och att
etablera sig i ett lagligt yrke. Den mest hedervärda är den
som utför sin plikt och sina skyldigheter på bästa sätt,
vare sig det gäller en man eller en kvinna. "Människor,
vi hava förvisso skapat eder av man och kvinna…Den förnämste
av eder inför Gud är den gudfruktigaste bland eder."
(Koranen 49:13). "Jag ska ej låta arbetarnas arbete gå
förlorat bland eder, vare sig det är en man eller kvinna;
den ene av eder härstammar från den andre." (Koranen
3:193).
Förutom att profeten gav dem dessa lärdomar brukade också
hans uppförande och sätt att bemöta människor på,
göra ett stort intryck på besökarna i Medina. Ibland
när människor begärde att få tala med honom, kunde
han genomföra sina rituella böner mycket kort för att
i stället ägna sin uppmärksamhet åt folkets behov
och frågor. Det var mycket viktigt för honom att kunna vara
människorna till hjälp. Han behandlade alla med respekt och
såg ära och ädelhet som något som hade med tro
att göra i stället för med rikedom och sociala positioner.
Han var ointresserad av lyx och överflöd och var heller inte
intresserad av att sitta i högsätet när de församlades.
När han kom in någonstans slog han sig alltid ned på
den första lediga plats han såg utan att bekymra sig om den
var bra eller dålig. Trots att han var Guds budbärare och
en politisk ledare levde han ett väldigt enkelt liv. Han såg
så oansenlig ut att när någon som inte kände honom
ville tala med honom måste personen fråga de församlade
vem av dem som var profeten.
En kort tid efter profetens återkomst till Medina hade nästan
hela Arabien underkastat sig Islam.
Källa:Islams uppkomst av Kamal
Moubadder |